måndag 17 januari 2011

FAKTA om Cannabis som har förtigits för Svenska folket!!!

http://translation.sensagent.com/cannabis/sv-sv/ January 17, 2011
cannabis : definition of cannabis and synonym of cannabis
(Swedish)
Från Wikipedia
För den industriella användningen av Cannabis, se Hampa.
En torkad, utblommad blomknopp från plantan Cannabis sativa.
Cannabis (även känt som marijuana[1] eller ganja[2] i växtform och hasch i kådform[3]), en
psykoaktiv produkt som utvinns ur lågväxande varianter av Cannabis sativa med medelhög eller
hög halt av THC[k älla behövs]. Växtformen av drogen består oftast av torkade mogna honblommor
("buds"). Kådformen ("hasch") består primärt av trikomer, som växten fyllt med kåda som försvar
mot predation, ihopsamlade från samma plantmaterial. Den mest kända biologiskt aktiva
kemiska komponenten i cannabis är Δ9-tetrahydrocannabinol, ofta benämnt THC. THC har
psykoaktiva och fysiologiska effekter när det konsumeras, oftast genom rökning eller genom oralt
upptag.
Enligt Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk (ECNN) under 2005
antalet narkotikarelaterade dödsfall per capita I Sverige var mer än dubbelt så stor som
Nederländerna, ett land som tolererar cannabis.
Under 1900-talet skedde en ökning i dess användning som drog, och även i dess användning
som medicin innan 1930-talet. Man räknar med att ungefär 4 % av jordens vuxna befolkning under
ett år använder cannabis minst en gång, 0,6% använder cannabis dagligen. [4] Man uppskattar att
upp emot 20 % av den vuxna befolkningen i USA någon gång har provat cannabis och att 10-
30 % eller mer någon gång har provat drogen i Europa.
Cannabis är i Sverige klassat som narkotika, förutom så kallad industrihampa som har mindre än
0,2% THC.
Växten
Cannabis sativa är en mycket härdig, snabbväxande växt som klarar av de flesta klimat och
höjder upp till 3 000 m.ö.h. Det finns ett stort antal sorter av samma art med något skilda
egenskaper. Människor har använt olika former av Cannabis sativa för så vitt skilda ändamål som
tillverkning av rep och textilier, fågelfrö, energigröda, medicin samt berusning.[5] Under 1900-talet
inträffade en ökning av cannabisanvändandet i berusningssyfte samt för rekreationella och
religiösa ändamål.
Honplantans blommor och de små blad som växer i klasar med honblommor är särskilt rika på
trikomer, som utsöndrar en kåda rik på milt hallucinogena, psykoaktiva och fysiologiskt aktiva
kemikalier, kallade cannabinoider. Det finns ett 60-tal cannabinoider, varav THC och cannabidiol
är de främsta. Cannabinoiderna stimulerar specifika receptorer i det centrala nervsystemet, som
kallas för cannabinoidreceptorer. Receptorernas endogena (kroppsegna) agonister kallas
endocannabinoider, varav den viktigaste är anandamid. Dessa spelar en viktig roll vid
modulationen av synaptiska processer.
De vanligaste produkterna som innehåller cannabinoider och som används i berusningssyfte är
marijuana (torkade honblomställningar) och hasch (sammanpressad kåda). Mindre vanligt
förekommande är den eteriska hascholjan, som antingen inandas som ånga efter upphettning, äts
eller dricks.
Effekterna, som börjar märkas efter 1-10 minuter vid inhalation och 30-300 minuter vid oral
konsumtion och kan kvarstå upp till 12 timmar, kännetecknas bland annat av eufori, förändrad
tidsuppfattning, försämring av korttidsminnet och milda perceptionsförändringar rörande färger,
former och ljud. Under den första fasen, 1-30 min efter intag, tenderar tankarna att flöda. Denna
fas är präglad av THC, som har en kortare verkningstid än CBD. När den släpper, träder de mer
sedativa verkningarna hos CBD in. Trots många gemensamma kännetecken är cannabisrusets
karaktär i hög omfattning beroende av individuella inre och yttre omständigheter i samband med
intaget.
THC:s och andra substansers fettlöslighet gör att effekterna på intellektuella funktioner liksom
effekten på psyket sitter i under mycket längre tid än det akuta ruset.[6]
Blommor i toppen av en honplanta.
Cannabisbruk kan spåras med billiga analysmetoder efter det att det akuta ruset upphört; med
urinprov upp till cirka 3-4 veckor vid enskilda användningar, upp till cirka 6 veckor med urinprov vid
långvarig användning och upp till 3 månader med till exempel ett hårprov och andra mer
avancerade metoder.
Sedan början av 1960-talet har THC-halten i den cannabis som säljs ökat genom växtförädling
och nya odlingstekniker; ökningen har varit speciellt stor de senaste 10 åren. I en FN-rapport talas
om The New Cannabis[7]. 1961 ansågs 5% THC vara ett normalt värde. I Nederländerna ökade
THC-halten i cannabis från 9% till 18% mellan år 1998 och 2005. [7]En högre THC-halt leder enligt
ett holländskt dubbelblindtest till en starkare påverkan. De som lider största risk för menliga
effekter av detta är unga brukare som strävar efter att bli så höga som möjligt, medan det för mer
erfarna användare som strävar efter ett "stabilt rus" är mindre relevant (de röker helt enkelt mindre
när cannabisen blir starkare).[8]Enligt en undersökningar av marijuana såld i USA ökade den
genomsnittliga THC-halten från 3,5 % 1988 till 8,5% 2006[9]
I syntetisk cannabismedicin ingår för det mesta enbart THC. Endast delta-8-THC kan framställas
syntetiskt, då syntetiskt framställd delta-9-THC är alltför instabil. Verksamhetsgraden är ungefär
70% av naturligt THC.
Historia
Cannabisplantan har sitt ursprung i Centralasien. Det första vävda plagget var gjort av hampa och
daterar sig bak omkring 10000 år.[10]Det var i Kina plantan först började odlas, för över 6 000 år
sedan. Användningsområdena sträckte sig över matolja, djurfoder, fiberutvinning och medicin.[11]
Första gången dess användning som drog nämns i skrift är i Indien där den milt narkotiska
drycken bhang förekommer i Atharva Veda som dateras till 2 000-1 400 f.Kr. Drycken bereds av
torkade cannabisblad, frön och stjälkar från cannabisplantor av både han- och honkön, vilda som
odlade. Den är ofta smaksatt med socker och svartpeppar blandat med mjölk eller vatten. Det är
osäkert när man började röka cannabis i Indien. Ganja består av de THC-rika blomknopparna
från odlade honplantor som torkas. Charas är den rena kådan utvunnen ur cannabis, motsvarande
hasch.[11]
I sin svagaste form, bhang, accepterades drogen i samhället medan bruk av nämnda charas sågs
på förakt och misstänksamhet och något som underklass och kriminella höll på med. Medicinsk
litteratur från denna tid nämner att cannabis bland annat användes vid behandling av epilepsi och
för smärtlindring.
Man vet inte när cannabis först kom till Europa, men förmodligen var det nomader som förde det
med sig från Centralasien. Mest intressant var grödan för dess fibers skull, men Herodotos skriver
i sin Historia från 500-talet f.Kr om skyter som hellre än att bada i vatten badade i heta ångbad av
rykande hampafrön, så de "tjuter av fröjd".
Araberna skall ha lärt sig om cannabis narkotiska egenskaper av grekiska lärde i botanik och
medicin, samt mer direkt genom handel med Indien via Iran. Det finns en folklig tradition enligt
vilken en indisk pilgrim visat perserna växtens drogegenskaper på 500-talet. Några forskare tror
dock att användningen i mellersta österns är mycket äldre än så och pekar på passager i Gamla
Testamentets hebreiska text och den arameiska översättningen som kan tolkas som referenser till
cannabiskonsumtion.[11]
Cannabis som drog sågs ofta med misstro av de ortodoxa muslimska myndigheterna, delvis på
grund av att den förknippades med sufismen - en mystisk rörelse inom islam. Försök att stävja
odlingen misslyckades och på 1300-talet var haschish väl etablerat i den muslimska världen.
Innan dess hade arabiska handelsmän fört bruket av cannabis till Östafrika, där det spred sig till
de centrala och södra regionerna.[11]
Cannabis var känt i större delen av den gamla världen när Columbus lämnade Spanien med
regling av hamparep. Från 1500-talet odlade spanjorerna cannabis i sina kolonier, liksom
fransmännen och engelsmännen. För européerna var hampan intressant främst för sina fibrer, och
de avfärdade alla tankar på några andra användningsområden. Något som bland annat visade
sig i att den europeiska hampan, botaniskt oskiljbar från den indiska hampan, inte heller förädlats
till att ha samma uttalade narkotiska egenskaper som den indiska varianten.[12] Från omkring
1000 år före kristus fram mot slutet av 1800-talet var hampa en av de viktigaste och mest odlade
kulturgrödorna. Hampa stod för en majoritet av jordens alla fibrer, tyg, lampolja, papper, rökelse
och medicin.[10]
De portugisiska kolonisatörerna förde angolanska slavar till Brasilien. Med slavarna kom frön och
Brasilien har dokumenterade odlingar från 1549. Plantageägarna lät slavarna röka sin maconha
men höll sig själva till tobak. Snart började indianer och andra i de rurala områdena bruka
cannabis och så småningom även fabriksarbetare. Det var förutom för en del lärda inom
prästerskapet främst en drog för de fattiga klasserna, precis som i den gamla världen.
Eftersom Storbritannien och Frankrike tog sina slavar från Västafrika, dit cannabis då inte hade
spridit sig, fick bruket aldrig någon vidare spridning i Nordamerika, trots att odlingarna där i
allmänhet var bättre och större. Den tidigaste kända cannabislagen är från 1619, då man i
Virginia lagstadgade att varje lantbrukare måste odla hampa på sin mark, för att få fibrer till rep,
papper och så vidare.
Cannabis psykoaktiva egenskaper hos så indisk hampa, även kallad hasch, uppmärksammades
i Europa på 1600-talet. I konstnärliga kretsar, och kanske framför allt i Frankrike, betonades de
medvetandeförändrande egenskaperna. På 1800-talet inrättades speciella haschklubbar i Paris,
där bland annat Charles Baudelaire och Alexandre Dumas var medlemmar. De intog cannabis i
formen av en sylt de bredde på bröd.
Samtidigt uppmärksammade William Brooke O'Shaughnessy cannabis medicinska
användningsområden och beskrev vetenskapligt vad han uppmärksammat under sin tid i Indien.
På 1800-talet ingick indisk hampa i de flesta mediciner, för användning mot alla möjliga
åkommor.[13]
Till Västindien kom bruket först efter slaveriets avskaffande, under senare delen av 1800-talet och
Till Västindien kom bruket först efter slaveriets avskaffande, under senare delen av 1800-talet och
början av 1900-talet, då plantageägare förde kontraktsbundna indiska arbetare till Västindien
som förde med sig bruket av cannabis.[11].
Till sydvästra USA kom bruket av marijuana genom mexikanska invandrare i början på 1900-
talet. Men innan dess hade cannabis (indisk hampa) ingått i medicin. Många av invandrarna tog
arbete längs järnvägen och bruket spreds över delar av mellanvästern ända upp till Chicago. På
1910-talet hade sjömän tagit bruket till New Orleans, därifrån spred den sig norr, längs floderna
och längs kusten. När jazzmusiken fick sin uppkomst kom den i mångt att förknippas med
marijuana och synd. [11] Vanan att inta droger genom lungorna, som kommit med bruket av
tobak, gjorde cannabis lätt att ta till sig för den röknings-tillvanda västvärlden.
Genom Nationernas förbund och andra opiumkonferensens förtjänst blev indisk hampa en
reglerad växt för att minska konsumtionen av cannabis som drog. USA som inte var medlem
följde snart efter med egna cannabislagar. Trots detta ökade sakta mängden brukare av
marijuana och hasch i västvärlden, för att explodera på 1960-talet,. Den nya långväga turismen
med jetflygets ankomst - som backpacker kunde man också möta ganjarökande gurus i Indien
och på annat håll -, invandring från områden med utvecklad cannabiskultur och uppkomsten av en
mängd nya ungdomskulturer som inkluderade drogbruk är viktiga beståndsdelar. En annan orsak
var också användningens ofta romantiserade porträtterande i populärkulturen.
Sverige
Hampa för reptillverkning har förekommit i Sverige sen åtminstone medeltiden, men odling kan ha
förekommit ännu längre.[13] Sverige fick aldrig någon egen konsumtionskultur bland intellektuella
som delar av Europa, men indisk hampa förekom som råvara i olika medicinska tinkturer. Mellan
1869 till 1950 fanns cannabis tillgängligt på apotek i Sverige[k älla behövs]. Innehav, försäljning och
så vidare av indisk hampa blev olagligt genom Sveriges inträde i Nationernas förbund 1930. Till
Sverige kom mönstret att röka cannabis för berusning först med jazzmusiken och då var
spridningen mycket begränsad. Cannabiskonsumtionen tog fart först på 60-talet och kunde ibland
förekomma öppet. Backpackers på genomresa och bland hippies och mods förekom mycket
hasch. [14] Men allmänt var amfetamin den vanligast konsumerade illegala drogen fram till på
slutet av 60-talet.
Senare hälften av 1960-talet omtalas som narkotikans etableringsperiod då bruket ökade snabbt.
Myndigheterna reagerade från år 1969 och framåt med mer polisinsatser och successivt allt mer
skärpta straff för försäljning av narkotika. På några år ökade maximistraffet för innehav och
försäljning av stora mängder narkotika från 2 år till 10 års fängelse.[15] Andelen unga som
experimenterade med droger kulminerade kring ungdomsarbetslöshetstoppen 1971-72. Enligt de
årliga enkäterna i nian så skedde kulmen användning för flickor 1971 med 16%, för pojkar året
efter och vid 15%. Därefter sjönk intresset att testa droger bland niondeklassare, ojämnt men i
stark överensstämmelse med ungdomsarbetslösheten.[16][17][18] Hasch sågs inte som så
allvarligt under 60- och början av 70-talet men mot slutet av det senare årtiondet började även
narkotikainnehav i små mängder bekämpas mer konsekvent, bland annat justerade riksåklagaren
kontinuerligt ned gränsen för straffunderlåtelse av innehav för eget bruk för att till slut upphöra med
sådana rekommendationer överhuvudtaget. På slutet av 80-talet blev även bruk av cannabis,
liksom all annan narkotika, i sig olagligt. Lagändringen fick dock till en början i huvudsak bara en
symbolisk betydelse; det dröjde ett antal år innan vanliga poliser började få någon utbildning om
yttre kännetecken av narkotikapåverkan. [19]
Trots nya juridiska verktyg började bruket av cannabis öka kraftigt under 1990-talet fram till början
av 2000-talet, främst bland ungdomar och yngre vuxna. En av de viktigare förklaringarna tros vara
diverse sociala effekter av det tidiga 90-talets ekonomiska kris. Som ett mått på hur stor den
förändringen var kan man nämna att mellan 1990 och 1993 ökade arbetslösheten i åldersgruppen
16-24 från 3% till 18% för att sedan börja gå långsamt ned mot 10% i slutet på 1990-talet. Flera
forskare pekar på att Sverige först då fick stora grupper unga som aldrig kom in på
arbetsmarknaden, något som plågat många andra OECD-länder från 1970-talet. Något som
konstaterats där är hur ungdomar i högre grad attraheras av sub- eller motkulturer som integrerat
cannabisbruk när ett arbete ter sig mer fjärran.[20][16][21] Att krisen sammanföll med internets
genombrott och allmän globalisering torde också spela in.
Cannabis är idag den utan tvekan mest förekommande illegala drogen i Sverige. Den vanligaste
formen för cannabis är hasch. De allra flesta som testat någon form av narkotika har bara testat
cannabis. Experimenterande med droger bland ungdomar, mätt genom rikstäckande enkäter till
niondeklassare, har gått ner efter en topp runt år 2000. 2008 hade 7% av pojkarna och 5% av
flickorna testat någon narkotika. Men det är osäkert om det kommer innebära ett brott i den trend
som finns när det gäller (tillfällig) cannabiskonsumtion bland de något äldre. Bland annat hade
17% av pojkarna i tvåan på gymnasiet testat någon narkotika, en siffra som varit någorlunda stabil
över flera år. Bland deras kvinnliga klasskamrater hade 15% samma erfarenheter, en siffra som
faktiskt ökat sen man började fråga 2004. För cannabiskonsumenter över 20 år ligger
debutåldern på runt 18, vilket pekar på ytterligare osäkerheter om hur utvecklingen och
konsumtionsmönstren ser ut för de ännu äldre.[18]
Enligt en postenkät från 2007 riktad till åldersgruppen 16-84 år har så har i genomsnitt 10%
någon erfarenhet av cannabis, vilket motsvarar 750000 personer i populationen. I åldersgruppen
18-29 hade en fjärdedel av männen och en sjättedel av kvinnorna rökt cannabis någon gång, 8%
respektive 4% hade erfarenheter från det senaste året. Förekomsten minskade därefter
kontinuerligt i varje åldersgrupp och cannabis förekom knappt alls bland ålderspensionärerna,
något som yttrar sig i siffrorna 2% respektive 1% som genomsnitt för årlig konsumtion i hela
undersökningen. Skillnaden mellan män och kvinnor verkar accentueras i den senare
gymnasieåldern.[18]
2007 kostade ett gram hasch 60-100 kr. Samma år bedömdes ett gram marijuana ligga i
intervallet 50-120 kronor. Korrigerat för inflation har priset för cannabis fallit sen slutet av 80-talet,
länge hängde priset runt 80 kronor per gram. Emellertid har prisfallet bromsats upp de senaste
åren.[22] Utifrån prisfallets inbromsning antas tillgångsökningen under 1990-talet ha avmattats. En
tillgångsökning som också rimligtvis underlättats under en övergångsperiod kring EU-inträdet då
tullen bytt arbetsrutiner. Tullens och polisens tillslag har nämligen fortsatt att öka efter en svacka
på 90-talet utan att någon effekt har kunnat konstaterats på priserna, vilket tyder på att det finns en
omfattande smuggling in i landet eller illegal produktion i Sverige.[18] Rikspolisstyrelsen bedömde
2007 att inflödet av cannabis, främst hasch till Sverige ligger på 25-30 ton per år, i den siffran
ingår dock viss transittrafik till främst Norge.[23]
Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk rapporterar att normala
priser bland cannabisanvändare i Europa för både marijuana och hasch varierade från 2 euro till
14 euro per gram, och de flesta europeiska länder har uppgett priser i intervallet 4–10 euro för
båda produkterna.[24]
Regleringar och förbud
Andra opiumkonferensen
Egypten blev år 1884 det första land som förbjöd kultivering och bruk av cannabis. Det till det
Brittiska Imperiet tillhörande Kejsardömet Indien hade 1912 ökat exporten av cannabis till Främre
Orienten och Sydafrika efter det att opium till följd av den första opiumkonferensen råkat i dålig
dager och exporten därav därmed sjönk.
1923 sände Sydafrikas [25] regering en begäran till Nationernas Förbund att Indisk hampa skulle
betraktas som en beroendeframkallande narkotisk drog och tas med i Haagkonventionen. The
Advisory Committee behandlade frågan och anmodade regeringarna att tillhandahålla information
om produktion, användning, trafik och sina observationer om frågan samt rekommenderade att
Indisk hampa skulle tas upp på dagordningen för den andra opiumkonferensen i Geneve 1925.
[26]Turkiet och Egypten, drev också på om att cannabis skulle tas med i Haagkonventionen. Innan
dess hade cannabis varit helt oreglerad och därmed laglig på de flesta håll. Värt att nämnas är att
både Egyptens och Turkiets överlägset viktigaste exportvara var just bomull, en växt som till
skillnad från hampa kräver speciella växtförhållanden och inte är lika lättodlad som hampa.
Enligt ett samtida referat, av professor W.W. Willoughby, en amerikan som var arbetade som
expert åt den kinesiska delegationen, behandlades frågan om cannabis under flera sessioner och
i olika dokument. Av stor betydelse fick en föredragning av den egyptiske delegaten M. El Guindy
som bland annat beskrev tillstånd av akut och kronisk hashishism, det senare ett tillstånd som
uppkommer vid vanemässigt bruk. Vidare att det var en drog som i små doser skapar angenäma
upplevelser, men som i stora doser upplevs som obehagligt och hämmande.
Han talade även om ett tillstånd av ljudligt och uppsluppet delirium hos människor med en fredlig
disposition vid användning i små mängder, men samtidigt att "galenskapen" kunde vara våldsam
hos de med en våldsam karaktär. Ruset sägs avslutas av sömn som för det mesta är fridfull men
som kan avbrytas av mardrömmar. Uppvaknandet efter dvalan skall inte vara obehagligt, utan
mest en känsla av utmattning som snart går över.
Vid större mängder sägs det förekomma ett furiöst delirium och föregå våldshandlingar och ett
karaktäristiskt skratt. Efter att ha varit däckad kommer ett stadium av stor utmattning och
depression som kan vara i upp till flera dagar. En person som är under inflytande av hasch sägs
ha symtom liknande de hos hysteri.
Hasch taget i små doser beskrivs som harmlöst, men faran finns att personen fortsätter röka. Den
som skaffar sig vanan skall sedan ha svårt att bryta. El-Guindy beskriver hur inte ens skammen
eller straffen som haschrökare mötte i Egypten fick dem att sluta. De som var hemfallna åt
tvångsmässigt bruk kallades hashashees, vilket sades betyda klandra eller förebrå. Dessa
haschfallna betraktades som värdelösa vrak.
Den egyptiske delegatens fördragning och förslag möttes med starkt gillande av den kinesiska
och den amerikanska delegationen. Förslaget mötte kritik från Indien som dock lovade att hjälpa
till med att begränsa sin export av cannabis med hjälp av ett certifikatsystem. En särskild
subkommitté tillsattes som sedan utarbetade det förslag till kompromiss som sedan antogs. Bara
tre länder röstade mot förslaget. Indisk hampa klassades som narkotika och de stater som var
medlemmar i Nationernas Förbund förband sig bland annat att förbjuda export av cannabis till
stater som förbjudit import.[27] Respektive lands regering skulle dock ha möjlighet att utfärda
importlicenser som visade att importen var godkänd och begärd exklusivt för medicinska eller
vetenskapliga ändamål.
USA
Redan 1906 infördes restriktioner mot försäljning av cannabis i District of Columbia [28] där
huvudstaden Washington ligger. New York City följde efter 1914. Efterhand kom lagar mot
cannabis i flera delstater. Ett viktigt steg var utarbetandet av The Uniform Narcotic Drug Act[29] ,
vars första version kom 1925 och femte version 1932. Cannabis omnämns redan i det första
utkastet. Detta dokument var ingen lag utan den var resultatet av ett samarbete i en kommission
med två kommissionärer från varje delstat med uppdraget att få fram ett förslag till enhetlig
lagstiftning på delstatsnivå mot beroendeframkallande droger som gav större befogenhet för den
lokala polisen. Inspirerade av arbetet med The Uniform Narcotic Drug Act och den Andra
opiumkonferensens beslut antog alla delstaterna lagar som riktade sig mot användningen av
cannabis som rekreationell drog.[30]
I USA, som inte var med i Nationernas Förbund och inte bundna av Andra opiumkonferensens
beslut, var även de federala myndigheterna oroade över det ökande bruket av cannabis. 1930
finansierade den amerikanska regeringen Silerkommissionens studie av följderna av
marijuanarökning bland amerikanska militärer i Panama. Kommissionen kom fram till var att
marijuana är oproblematiskt och att konsumtion därav inte borde kriminaliseras. Den
rekommendationen motarbetades av Harry J. Anslinger som år 1930 blev utnämnd av Herbert C.
Hoovers finansminister Andrew Mellon till överhuvud för den nya statliga drogmyndigheten FBN
(Federal Bureau of Narcotics), tidig föregångare till dagens DEA (Drug Enforcement
Administration). President Franklin D. Roosevelt stödde år 1935 offentligt The Uniform State
Narcotic Act och den Andra opiumkonferensens beslut att begränsa handeln med cannabis [31]
Anslinger var sedan chef för FBN fram till år 1962.
Det finns bland Anslingers kritiker teorier som säger att bakgrunden för Anslingers antipati för
cannabis var hans kontakter med de mäktiga bomullsfarmarförbunden och tobaksproducenterna i
sydstaterna, vilka fruktade att de skulle förlora marknadsandelar till hampan och tryckte på för
förbud med hänvisning till de berusande effekterna och dessas påstådda följder.[k älla behövs] En
annan teori är att Anslinger ville skydda den vita anglosaxiska normen från influenser utifrån.
Denna teori hänvisar till den rasistiska retorik Anslinger påstås ha använt, i marijuanans fall riktad
mot mexikanare och svarta.[k älla behövs]
Pamflett från den statliga drogbyrån i USA , ca 1930
Några propagandafilmer som visades runt om i USA under 1930-talet för föräldraföreningar,
politiker och kyrkoledare är Reefer Madness, Assassin of Youth och Marihuana. Förbudsivrare
framställde ofta marijuana som direkt ledande till kriminalitet och promiskuitet. I filmerna
framfördes överdrifter och felaktiga påståenden som vid tiden var typiska i debatten, vilket långt
senare bidrog till att underminera den amerikanska allmänhetens förtroende för lagstiftningen mot
cannabisanvändning. När filmerna kom sågs de dock av relativt få personer, en stor publik fick de
först när de blev uppmärksammade som kultfilmer på 70-talet.[32]
På anmodan av Anslinger antog kongressen The Marihuana Tax Act 1937. I kongressförhören
hördes ett flertal[33] olika experter och olika rapporter som stödde förslaget presenterades[34].
Anslinger, som var den som uttalade sig flitigast, pekade bland annat på inkonsekvensen att USA
inte följde de internationella avtal om cannabis som de själva understött, att alla delstaterna redan
antagit olika lagar som riktade sig mot handel med cannabis för olämpliga ändamål och att
medicinsk användning av cannabis i stor utsträckning blivit anakronistisk då det tillkommit nya
mer pålitliga läkemedel (som aspirin). Han anförde också ett flertal anekdoter om mord, moraliskt
förfall och galenskap. [35]
Lagen innebar en federal punktskatt på handel med cannabis, då det var det enda
konstitutionsenliga vis på vilket den federala nivån kunde lägga sig i delstaternas politik på
området. Lagen innebar i praktiken en allmän skärpning av straffen för handeln med cannabis;
handeln var ju redan till stor del illegal på grund av delstaternas lagstiftning, se ovan om The
Uniform State Narcotic Act. Samma år, 1937, ansåg hälsomyndigheten Food and Drug
Administration "att cannabis kan konsumeras under en relativt lång period, utan att medföra
sociala eller känslomässiga rubbningar. Marijuana är vanebildande precis som kaffe, te och
socker ...".
År 1968 slog högsta domstolen fast att The Marihuana Tax Act stred mot femte tillägget;
inbetalade av skatten innebär att man erkänner ett brott; att följa en lag och med det bevisa ett
annat brott gör lagen konstitutionsvidrig. Som följd instiftade kongressen ersättande lagar som
Comprehensive Drug Abuse Prevention and Control Act och Controlled Substance Act av
1970.
Legalitet idag
Hur man ser på cannabis varierar med land eller delstat.
Sveriges narkotikapolitik är restriktiv, något som också avspeglas i att riksdagen officiellt antagit
ett mål om "ett narkotikafritt samhälle". Cannabis är ofta den första illegala drogen som människor
provar. I kombination med gateway-teorin, sociala och psykiska skadeverkningar (speciellt för
unga) och farhågor om en "epidemisk" spridning av drogbruk - dvs genom personliga kontakter
mellan nyetablerade konsumenter och rena nybörjare (enligt samma teori minskar väletablerade
konsumenters smittsamhet i takt med att brukaren efter en tid mer synligt drabbas av
drogmissbrukets baksidor) - vilket har gjort cannabis till ett av målen för svensk narkotikapolitik.
Nils Bejerot, för sig själv och i anknytning till Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle och Carnegie
institutet, behandlingskollektiven i Hassela solidaritet genom personalkontakter till SAP och
klientföreningen Föräldraföreningen mot narkotika har utövat stort inflytande i att påverka politiken
i denna riktning med början på slutet av 1960-talet.
Detta har ledde år 1988 till en kriminalisering av bruk och år 1993 även av införande av 6
månaders fängelse i straffskalan för ringa narkotikabrott. Enligt domstolarnas praxis utdöms dock
aldrig fängelse enbart för illegalt bruk av narkotika. Oavsett om det beror på den restriktiva
politiken[36] eller mer komplexa sociokulturella skäl[37] är Sverige ett av de länder med lägst andel
rapporterade cannabisanvändare inom Europa.
Enligt rikspolisstyrelsens utredningsrapport 2007 om cannabisens spridningsvägar har polisen
har de senaste åren prioriterat upp cannabisbekämpning. Prioriteringen kommer av att cannabis
börjat anses som farlig i sig av RPS, uppenbarligen till skillnad från förut då man prioriterade
"pulverdroger" . Dessutom anses smuggling av cannabis vara en viktig inkomstkälla för 140
kriminella nätverk som RPS har kartlagt. Gamla och medelålders missbrukare som tidigare varit
nedprioriterade mål, kommer att prioriteras upp av tull och polis eftersom dessa kan "fungera på
samma sätt som en öppen drogscen." Så ungdomar "vet vart man ska gå för att köpa knark."[23]
Som ett ytterligare motdrag föreslår chefen för Rikskriminalen Terese Mattsson ett flertal[23] olika
åtgärder, däribland fler systematiska trafikkontroller längs E4 och E6.[38] En genomsökning av
fordon räknas som husrannsakan och kräver för varje enskild bil beslut från åklagare. Ett drogtest
av bilföraren får dock genomföras av polisen utan beslut om husrannsakan om föraren visar yttre
tecken på drogpåverkan. På senare år har polisen prioriterat upp drogtester av bilförare.[39]
I kontrast finns Nederländerna som är det land som gått längst i dekriminaliseringen av cannabis.
Där är bruk inte kriminaliserat och även om cannabis är olagligt så är innehav av upp till 5 gram av
marijuana eller hasch samt viss reglerad försäljning till personer som fyllt 18 år av sagda preparat
i så kallade coffee shops tillåtet. Övrig försäljning, odling av cannabis och hasholja är olagligt. I
Nederländerna ses cannabis främst som ett folkhälsoproblem, men inte olikt alkohol eller tobak.
Ett av huvudargumenten till den förda liberala politiken var ett på 1960-talet kraftigt ökande
heroinmissbruk, ett bruk man ville stoppa accelerationen på, medan cannabis sågs som i det
närmaste harmlöst i sammanhanget. Man särskilde cannabis, en lätt drog, från tyngre droger som
dras med "oacceptabla risker". Förhoppningen var att en cannabiskultur med sociala normer
kring bruk skulle uppstå och ett sunt förhållningssätt till cannabis spridas bland brukarna, samtidigt
som de inte skulle bli frestade av "tyngre" droger.
Nederländernas förhållandevis tillåtande inställning mot cannabis, och en del andra droger, har
bidragit även gjort landet till ett mål för drogturism och massiv småskalig smuggling vid gränserna.
De senaste åren har flera åtgärder vidtagits vars syfte är att minska försäljningen av cannabis. Då
så kallade coffee shops bara får sälja 5 gram marijuana eller hasch sammanlagt har
gränskommuner försökt minska antalet coffee shops, då självbehovssmugglare behöver besöka
flera coffeeshops för att komma upp i de större mängder som ekonomiskt kan berättiga en resa.
Även andra åtgärder har vidtagits: i Rotterdam och Amsterdam har borgmästaren beslutat att alla
coffee shops inom 200 meter från en skola skall stängas under år 2009. Små städer nära
gränsen med många drogturister stänger alla så kallade coffe-shops. Den tillåtande inställningen
omfattar inte handel med heroin och opiater, som ses som mycket allvarliga brott. Straffskalan går
ända upp till 12 års fängelse för ett import eller export av sådana droger. [40] Nederländerna
använder jämförelsevis mycket resurser på att bekämpa det som enligt deras lagstiftning är
förbjuden handel med narkotika, mest av alla länder inom EU.
Nederländerna rapporterar trots sin legala hållning inte högst andel regelbundna
cannabiskonsumenter i ett europeiskt perspektiv, dessutom är det förhållandevis få som provar
cannabis. De högsta procentandelen cannabisbrukare finns på Cypern, Spanien och
Storbritannien. Det nederländska exemplet motsäger också allt för förenklade påståenden om att
cannabis är en gateway-drog.[41]EMCDDA, ett EU-organ för drogrelaterad statistik, har statistik
om hur stor befolkningsandel som har ett problematiskt drogmissbruk; löst definierat som någon
som injicerar droger eller lever i ett långvarigt missbruk av opiater och/eller någon form av
centralstimulatia. Statistiken tyder på att Sverige har omkring 50% fler problematiska drogbrukare
än Nederländerna beräknat som andel av befolkningen[36][42] och trots att en högre andel av
åldersgruppen 15-24 någon gång under en månad använder cannabis i Nederländerna (cirka
12% respektive 3%) eller någon annan drog (4% respektive 1%).[36] Personer som enbart
använder cannabis som drog räknas enligt praxis nästan aldrig som en så kallad problematisk
missbrukare.
Den federala nivån i USA är anhängare av nolltolerans mot all narkotika och har bedrivit något
som kallas the War on Drugs. Obama-administrationen har slutat att använda begreppet "War on
Drugs" eftersom de anser att själva begreppet är kontraproduktivt. Antinarkotikalagarna är
samma som tidigare. I praktiken har toleransen för innehav för eget bruk och användning av
cannabis varierat över tiden. Cannabisanvändningen i USA ligger i genomsnitt på en betydligt
högre nivå än i Europa och i enskilda delstater kan man vara mer eller mindre tolerant när det
gäller cannabis för eget bruk. Enligt domar i USA:s högsta domstol, till ex United States v.
Oakland Cannabis Buyers' Cooperative, så tillåter inte federal lag undantag mot Controlled
Substances Act ens av "medicinsk nödvändighet". Från år 2001 och framåt har man i USA kunnat
konstatera en minskning av antalet cannabisanvändare bland tonåringar med 25%[43], bland
annat på grund av kombinationen hårda straff för försäljning och en mer utbredd användning av
drogtester i skolorna. Särskilda drogdomstolar har det senaste årtiondet inrättats, mer än 2000,
som efter ett år kan ge åtalseftergift åt ungdomar för mindre narkotikabrott om den dömde följt
domstolens instruktioner under året, till ex deltagit i ett behandlingsprogram[44] Av dem som sitter
i fängelse sitter mindre än 1% inne enbart på grund av innehav av cannabis[45]. En mycket stor
skillnad mellan USA och Sverige är att USA har cirka tio gånger fler fångar per invånare.
Användning
Cannabis konsumeras vanligen genom lungorna. I en vaporizer eller klämt mellan glödgade knivar
förångas de verksamma substanserna som sen kan inhaleras. När det röks rullat i papper till en
joint eller stoppat i pipa, bong, chillum eller tjiubang brukar det vanligen blandas ned i rostad
tobak. Cannabis kan även intas oralt genom att ingå i bakverk, maträtter eller som dryck.
Distributionsformer
Marijuana
Detta avsnitt saknar källhänvisningar och kan därför för närvarande inte verifieras. (2010-01)
Förbättra artikeln genom att lägga till pålitliga källor (fotnoter). Information som inte verifieras, blir ifrågasatt och kan
tas bort. Diskutera på diskussionssidan.
Marijuana är torkade honblommor och toppblad. Färgerna kan vara allt från grönt, gulgrönt och
gråbrunt till gult. En del odlas i Sverige, men mycket importeras från Danmark och Holland.
Slangord för marijuana är maja gräs, grönt, weed, ganja, brass, chronic, reefer, röka, mary jane,
Hooging, jazztobak, eller cb
Slangord för en joint kan tillexempel vara spliff, puff, holk, feting, hövding eller gås.
Tillverkning
Medveten förädling har ökat halten THC i plantorna med ca 2% sedan 1950. Fröna drivs för det
mesta under kontrollerade och optimerade förhållanden, med speciallampor och gödsling av
entusiaster eller professionella odlare i källare eller på vindar. Resultatet är ett mycket potent
marijuana som till och med kan vara starkare än sekunda hasch. Marijuana i USA kunde på 1980-
talet ha så låg THC-halt som under 2%. Denna marijuana finns fortfarande idag. Och mellan 15-
20% räknas som en hög THC-halt. Det mesta av marijuanan som odlas är skunk, en framförädlad
variant av Cannabis sativa, men även odling av andra undersorter förekommer.[k älla behövs]
Hasch
Hasch är pressad kåda med ett varierande innehåll av andra växdelar (se även Tillverkning
nedan). Färgen varierar från ljusbrun till svart. Konsistensen varierar från hård och spröd till mjuk
och formbar. Både färg och konsistens varierar beroende på kvalitet och teknik av extrahering
och pressade/knådande. Hasch tillverkas främst av anledningen att det är kompakt, potent och
kan lagras lång tid utan att förstöras av luft och ljus. Hasch är det vanligaste hampapreparatet i
Sverige och går ofta under slaguttryck som böj, töj, brunt, braj och brass. Det mesta hasch som
kommer till den illegala marknaden i Europa kommer från illegala odlingar i Marocko. Typiskt
marockanskt hasch är ljust, hårt och relativt svagt (populärt kallat marockan eller standard).
Afghanistan, Nepal och Libanon står också för en viss haschproduktion. Hasch från dessa platser
är ofta mörkare och mjukare (Svart afghan).
Tillverkning
Idealt är hasch ingenting annat än sammanpressade trikomer. I praktiken är dock hasch alltid
förorenat av andra växtdelar, olika mycket beroende på tillverkningsmetod.
I storskalig haschtillverkning siktas krossade, torkade och kylda trimningar (blad) och blommor
från cannabisplantan genom ett finmaskigt nät. Det som ramlar igenom nätet tas tillvara och
pressas ihop till en platt kaka. Resultatet blir i de flesta fall hasch av låg kvalitet med mycket
föroreningar.Potentare hasch kan göras genom att låta kådan från färska växter klibba fast vid
något, till exempel genom att rulla dem mellan händerna eller mot en blank duk. Det som fastnar
kan sedan skrapas av och torkas.På senare år har en ny metod blivit populär. Trimningar och
blommor torkas, krossas och läggs i isvatten. Blandningen skakas eller vispas så att trikomerna
lossnar. Vattnets låga temperatur hindrar dem från att klibba ihop och därför kan de små
trikomerna skiljas från övrigt växtmaterial genom filtrering. Metoden kallas för att isolera hasch och
ger en potent och ren produkt som behöver en jämförelsevis liten mängd utgångsmaterial.
Hampaextrakt
Hampaextrakt hascholja är extrakt av cannabis. Hascholja kan vara missvisande då
hampaextrakt inte är hasch och sällan görs av hasch, även om likheterna är stora. Konsistensen
varierar från tjockflytande vätska till seg massa och färgen är brun till svart. Med upp till 70% THChalt
är hampaextrakt den starkaste sortens cannabispreparat. Styrkan är dock helt beroende av
råmaterialet; starkast blir det som görs av cannabis med hög THC-halt medan extrakt gjort på
hanblad inte är starkare än svagt hasch.
Tillverkning
Hampaextrakt görs av någon form av cannabisråvara, allt från stjälkar och blad till blommor och
hasch, som sedan får dra i lösningsmedel för att sedan filtreras bort. Lösningsmedlet får därefter
avdunsta och lämna kvar slutprodukten. Man kan "vispa" oljan för att få en smörliknande produkt
eller låta växtsmulor stanna kvar för att ge en fastare och mer hanterbar konsistens.
Cannabisbruk
Ett välbelagt faktum som uppträder vid långvarig konsumtion av cannabis genom rökning är en
kraftigt förhöjd risk för olika skador på andningsorganen som bronkit[k älla behövs]. Något som är
analogt med vad man vet om konsekvenserna av tobaksrök, men som kan undvikas om man
använder sig av andra metoder för intag utav cannabis.[46] Dock är rökning det mest effektiva
sättet att reglera intaget för att man ska få rätt sorts "rus", eftersom ruset slår in snabbt vid
rökning, medan ruset kan ta upp till fem timmar att slå in vid oralt intag.
Ruseffekter
Ruseffekterna består i bland annat selektiva störningar av kognitiva funktioner såsom minne,
inlärning, motorisk förmåga, reaktionstid och uppmärksamhet. Dessa störningar hör dock ihop
med ruset i sig, och försvinner vid tillnyktring.[46]
I ett dubbelblindtest med engångsdoserna 7,5 respektive 15 milligram THC på frivilliga
testpersoner som inte var regelbundna cannabisanvändare uppgav försökspersonerna att de var
mest berusade efter 2 timmar. Ruset varade oftast längre med deltagare som uppgav att de var
påverkade (stenad eller bäng) upp till 8 timmar. Ett minnestest visade en mätbart försämrad
förmåga till inlärning under betydligt längre tid, dock inte efter 24 timmar vid den lägre dosen
respektive 48 timmar vid den högre dosen. Vid den högre dosen förlorades förmågan att lära sig
nya fakta, namn och dylikt näst intill fullständigt under 6 timmar. Under flera uppgifter märktes en
tendens att göra saker snabbt med fler fel, vilket tolkades som en högre benägenenhet att ta
risker.[47] Notera att denna studie gällde ren THC, naturligt cannbis innehåller även andra
substanser.
I samband med ett annat dubbelblindtest på frivilliga, som alla hade erfarenhet av tidigare
cannabiskonsumtion, konstaterades att ruseffekten av en enda marijuanajoint av den styrka som
är vanlig i holländska coffee shops kan sitta i mer än 8 timmar. Vid en jämförelse mellan tester
och försökspersonernas upplevelse av ruset konstaterades att försökspersonerna rapporterade
sig som återställda, som innan intaget, efter omkring fem timmar. Vid den tidpunkten var THC
nivån i serum låg, men ändå kvarvarande.[48] Resultatet tolkades som att skillnaden i när
cannabiskonsumenter upplever att de når grundnivån och faktiskt gör det, kan bidra till en
ackumulation av THC i kroppen vid upprepad konsumtion under dagen.
Somliga institutioner[49] hävdar att vanliga biverkningar inkluderar ångest, panikkänslor och
förföljelsemani och är något som sägs vara speciellt vanligt hos nya brukare. Huruvida cannabis i
sig skapar dessa känslor är dock omstritt, vissa anser att dessa känslor istället kan vara
sammankopplade med drogens illegala status, och att en rädsla för att bli fasttagen kan driva på
ångest och liknande känslor.
Cannabis och psykoser
Stora doser cannabis kan ibland orsaka ett negativt rus som kan övergå i akut förvirringstillstånd,
men det går oftast över när cannabisruset upphör (dvs. inom några timmar). Det en vedertagen
uppfattning bland svenska rättsmedicinare och psykiater inom missbruksvård att cannabis kan
utlösa panikattacker och även psykoser hos predstinererade personer.[50] Det är dock osäkert
om det enbart är cannabis som orsakar detta ovanliga tillstånd.[51] Även alkohol, andra illegala
droger eller mediciner kan ha bidragit till psykosen. Inom rättsmedicin och psykiatri är drogutlöst
psykos en standarddiagnos.[52] En psykotisk person har ett påtagligt defekt upplevande av
verkligheten, oftast utan sjukdomsinsikt. I Sverige och många andra länder kan en akut psykos
därför leda till tvångsinläggning på en psykiatrisk klinik. Den exakta mekanismen bakom psykoser
är inte känd.
Delta-9-tetrahydrocannabinol ökar utsöndring och upptag av dopamin i pannlobens yta. På
samma ställe har man uppmätt höga halter av dopamin hos schizofrena, man har även sett
förhöjda halter av anandamid, en kroppsegen cannabinoid.[53] Det finns vetenskapliga
undersökningar som tyder på att cannabiskonsumtion ger en måttligt förhöjd risk för psykotiska
symptom bland unga människor, medan risken ökar betänkligt hos personer som har anlag för
psykoser.[53][54] Det är dock inte bevisat om detta beror på att cannabis orsakar de pyskotiska
symptomen, eller om det är så att folk som redan har psykotiska symptom är mer benägna att
börja använda cannnabis.
I en nyare studie som publicerades i The Lancet i oktober 2007 med titeln "Cannabis use and
risk of psychosis in later life" drar författarna slutsatsen att cannabiskonsumtion ökar risken för
psykos med ca 40 %, och att ett återkommande användande av drogen ökar risken med 50–
200%.[55]
Enligt The British Journal of Psychiatry[56] leder cannabisbruk i unga år till en dubblering av den
relativa risken för schizofreni senare i livet. Med utgångspunkt från befolkningsnivån skulle ett
upphörande av cannabisbruk förminska uppkomsten av schizofreni med uppskattningsvis 8 %,
om man antar ett kausalt samband. Cannabisanvändning verkar enligt rapporten inte vara
kompetent att på egen hand skapa psykoser. Rapporten pekar snarare på att det är en
komponent i en komplex konstellation av faktorer som kan leda fram till en psykos. Schizofreni
och andra psykoser verkar även förvärras av cannabiskonsumtion.[46]
Cannabis som inkörsport till andra droger
Den så kallade gateway-teorin hävdar att cannabis leder till ökad risk för att börja med starkare
och farligare droger (till ex. kokain, heroin). Dagens version av gateway-teorin innebär dock inte
att alla som börjar med cannabis börjar med andra droger. Det handlar om en förhöjd risk.
Statens Folkhälsoinstitut publicerade 2004 en omfattande sammanställning om forskningen kring
cannabis. Enligt denna "tycks [man] stå på tröskeln till att bevisa den omdiskuterade
gatewayhypotesen". [57]
Motståndarna till denna teori medger att cannabisanvändare i vissa situationer kan börja använda
amfetaminer, kokain eller heroin, men om detta händer så är det antagligen inte på grund av
cannabis i sig, utan omständigheterna kring cannabisbruket (till exempel inom vissa subkulturer).
Motståndarna hävdar att det finns större anledning att tro att den så kallade inkörsporten beror på
att cannabis är olagligt och hur samhället hanterar cannabisbruket. Förbud och förföljelse av
cannabisbrukare medför att brukarna kommer i kontakt i sociala miljöer de annars inte hade
kommit i kontakt med. Motståndarna till gateway-teorin hävdar således att det inte cannabis i sig
som orsakar användning av tyngre droger – det är cannabisförbudet.[k älla behövs]
Enligt en undersökning utförd i Nya Zeeland[58] i april 2006 är vanliga eller tunga
cannabisanvändare associerade med en ökad risk av att använda andra illegala droger. Risken
att hamna i missbruk och beroende i motsats till måttlighetskonsumtion, samt risken för att gå
vidare till andra droger, minskar ju äldre de undersöka personerna var som
förstagångskonsumenter. Enligt rapporterna kan detta stödja hypotesen för cannabis som en
inkörsport till annat missbruk, men de egentliga mekanismerna, och till vilken grad dessa
mekanismer är direkta eller indirekta, anses fortfarande vara oklart.
I Australien har man nyligen avslutat en omfattande studie av vilka som är de nya
amfetaminmissbrukarna i delstaten Victoria. Studien omfattade 1943 ungdomar som man följt
från 15 till 24 års ålder. 12% av dem använde amfetamin någon gång under det år de fyllde 24,
varav 1-2% använt amfetamin minst en gång per vecka. Man testade sambanden mellan olika
faktorer i deras tidigare liv och amfetaminanvändning vid 24 års ålder. Slutsatsen var att
australiensiska amfetaminister ofta är blandmissbrukare. Risken att initieras i
amfetaminkonsumtion och det fortsatta missbruket därav är starkt kopplat till tung konsumtion av
andra droger (och i synnerhet cannabis).[59] Enligt undersökningledaren professor Patton ligger
resultaten i linje med den gängse teorin att den typiska missbrukarkarriären går från alkohol och
tobak vidare till cannabis, och sedan, först när det känns komfortabelt, går vidare till andra
droger.[60]
Enligt en doktorsavhandling vid Karolinska institutet från februari 2007[61] får råttor, som fått THC
under en period som motsvarar människans tonår, en ökad neurobiologisk känslighet för heroin
och liknande droger. Försöksdjuren gavs antingen THC eller koksalt med jämna mellanrum under
en livsperiod, motsvarande människans tonårsperiod. När råttorna nått vuxen ålder visade det sig
att de djur som tidigare fått THC hade förändringar i hjärnområden som är starkt kopplade till
känslor av belöning och välmående. De hade även ett högre heroinintag än den
koksaltsbehandlade gruppen när de fick fri tillgång till drogen i experiment där de själva kunde
bestämma intaget. Tidigt användande av THC hos råttorna hade dock ingen synlig inverkan på
intag av en centralstimulerande drog som amfetamin.
En undersökning utförd av Institute of Medicine i USA 1999 kom fram till att det inte finns några
slutgiltiga bevis för ett kausalt samband mellan cannabis effekter och påföljande användande av
tunga droger.[62] Undersökningen konstaterade också att de flesta missbrukarna av andra droger
i USA hade börjat med marijuana.
En undersökning av National Household Surveys on Drug Abuse (NHSDA) visar att användare av
cannabis i mycket större utsträckning missbrukar tunga droger jämfört med icke-användare. Enligt
RAND Corporation kan detta förklaras på andra sätt än genom ett kausalt samband, till exempel
att vissa personer är mer benägna än andra att missbruka droger i allmänhet och att de börjar
med cannabis för att det är lättast att få tag på. [63]
Dessa rapporter visar att det i många fall kan finnas ett samband mellan cannabisanvändande
och missbrukandet av till exempel opium, heroin och amfetamin, men att det är osäkert om detta
är ett kausalt samband eller har andra orsaker, såsom sociala. Nederländerna, som på 70-talet
hade ökande problem med heroinmissbruk, legaliserade bruket av cannabis för att separera de
många cannabisbrukarna från den övriga illegala handeln i ett hopp om att minska tillströmningen
av heroinister. Det nederländska justitiedepartementet uppskattar att bara 0,16 procent av alla
cannabisbrukare samtidigt är heroinmissbrukare, något som skulle motsäga teorin om cannabis
som en inkörsport till tyngre droger.[41] Ett annat tecken på att cannabisbruk inte med automatik
leder till heroinmissbruk är att åldern på den genomsnittlige nederländske heroinisten ökar
samtidigt som antalet heroinister ligger på en jämn och något sjunkande nivå.
Amotivation och cannabis
Det har anförts många anekdoter om att cannabisbruk leder till likgiltighet och oförmåga.
Forskare har kommit att kalla letargi bland cannabisbrukare för amotivation.
Amotivationssyndrom har kommit att ses som ett av huvudproblemen med cannabis och utgör ett
av huvudargumenten för cannabismotståndare. Bland annat fruktar man en apatisk livsinställning,
känslomässig utmattning och dåliga resultat i skola och på arbete. Svenska folkhälsoinstitutet gav
1994 ut skriften Haschboken, där det sägs att amotivationsymdrom "är ett tillstånd av avtrubbning
och likgiltighet. Haschrökaren lever då i sin egen värld och verkar helt enkelt vara dum. Han har
svårt att uttrycka sig och tala med andra, verkar inte riktigt förstå vad som sägs och nästan
ingenting fastnar i minnet."[64]
Empirisk forskning visar dock att ytterligare faktorer, som depression och mobbning, verkar spela
en stor roll för utvecklandet av amotivation. Resultatsammanställningar från laboratorieexperiment
och inhämtad statistik från utbildning och arbetsliv ger inte konsekvent stöd för symptom
förknippade med amotivation. Inte heller i konstruerade test för att mäta nyckelaspekter av
amotivation (mål, fokus och allmän produktivitet) lyckas man påvisa några konsekventa negativa
effekter av kroniskt cannabisbruk. Undersökningar har lyckats visa att det inte finns några
nämnvärda skillnader alls i motivation, produktivitet eller skärpa för dagliga cannabisbrukare
bland illitterat landsbygdsbefolkning, medan det vid jämförelse mellan cannabisrökande läskunnig
stadsbefolkning och icke-rökare finns vissa skillnader och framför allt bland yngre användare. En
amerikansk studie med 8 000 deltagare visade också att cannabisbrukare tjänar mer än ickebrukare.
Andra visade dock att de också oftare fick avsked.[65][66]
Prestationerna inom utbildning varierar. I USA har high school-studenter som röker marijuana i
genomsnitt lägre betyg. Men de dricker ofta mer alkohol än andra och använder i större
utsträckning andra illegala droger. Många var också lågpresterande innan de började konsumera
cannabis. På universitetsnivå är det tvärt om, de som konsumerar cannabis har lika bra eller
bättre betyg. Det är också troligare att de tar examen än deras icke-konsumerade
klasskamrater.[65]
UNODC har tagit till sig forskning kring amotivation bland cannabisbrukare och ser teorin snarast
som ett historiskt försök att beskriva effekterna av långvarigt cannabismissbruk. Men att det inte
alltid uppkommer, mycket beroende på social och kulturell kontext samt konsumtionsnivån, gör att
de gått vidare och anser att de letargiska dragen troligen kommer av ett kontinuerligt
berusningstillstånd hos en del frekventa brukare.[67] Även Statens Folkhälsoinstitut anser numer
att amotivationssyndrom helt enkelt är ett uttryck för vissa effekter av kroniskt cannabisberusning
som främst drabbar yngre missbrukare i urbana och intellektuellt krävande miljöer.[66]
Cannabis och beroende
Traditionellt har cannabis inte klassats som en beroendeframkallande drog eftersom kraftiga
fysiska abstinenssymtom normalt inte uppstår om användaren slutar. Emellertid har det alltid
funnits cannabisberoende och från och med fjärde upplagan (1994) av American Psychological
Associations standardmanual för diagnoser inom psykiatrin, Diagnostic and Statistical Manual of
Mental Disorders (DSM-IV) används i manualen begreppet substansberoende (substanse
dependence) för att fånga in bland annat cannabisberoende.
Substansberoende, eller cannabisberoendesyndrom (cannabis dependence syndrome), kan
enligt DSM-IV finnas även om fysiologiska abstinenssymtom helt saknas. [68]. Alla kriterier som
räknas upp i DSM-IV behöver inte vara uppfyllda, det räcker med att minst tre av dem uppfyllts vid
något tillfälle under de senaste 12 månaderna. Några exempel på kriterier är en toleransökning,
att man brukar mer än man tänkt samt att man inte kan dra ner eller kontrollera intaget, att man
förlorar kontrollen och har problem att delta i vardagliga aktiviteter och/eller fortsätter bruka trots
insikt om missbrukets (negativa) konsekvenser. [69]
Tolkningar av en stor riksomfattande amerikansk undersökning visade att 9.1% av alla som någon
gång under sin livstid provat cannabis utvecklar beroende enligt kriterierna ovan.[70] När det gäller
dagligbrukare finns det undersökningar som något mindre än hälften uppfyller kriterierna för
cannabisberoendesyndrom.[70] De som möter kraven konsumerar generellt både mer cannabis,
mer alkohol och annan narkotika än den hälft som inte upplever de negativa symptom som krävs
för att kallas cannabisberoende. Cannabisberoendesyndrom är ovanligt bland dem med ett
sporadiskt intagsmönster.
Man har i djurförsök vid universitetet i Nottingham lyckats skapa kraftiga abstinenssymtom vid
införandet av inhibitatorer, som tränger undan cannabinoiderna från hjärnans receptorer.[71]
Resultaten är dock av tvivelaktigt värde då cannabinoida antagonister inte administreras till
cannabisbrukare, utan att de istället utifrån uppbyggda reserver i fettvävnaden går en
mjuklandning till mötes.
Vissa milda och kortlivade utträdessymtom verkar dock förekomma ymnigt bland långvariga
konsumenter som lägger av, bland annat tremor, rastlöshet, svettningar och insomnia.[71]
Självmedicinering för att undvika dessa kan mycket väl ligga till grund för fortsatt bruk.
Den svenska psykologen och forskaren Tomas Lundqvist pekar på övergående dysfori som kan
uppkomma vid avhållsamhet hos cannabismissbrukare och menar att motivationen till fortsatt bruk
består i ett försök att återställa en känsla av normalitet genom det aktiva ruset.[6]
Cannabis och ångest
En australiensisk långtidsundersökning kom fram till att det finns ett klart samband mellan tidig
debut och frekvent konsumtion av cannabis och problem med ångest och depression.[72] Detta
oberoende av bakgrund och familjesituation. För de som testat cannabis innan 15 års ålder och
vid 21 var frekventa brukare rapporterade nästan tre och en halv gånger fler än i kontrollgruppen
olika symtom på ångest och depression.
Kanadensiska forskare har i djurförsök kommit fram till att råttor drabbas av en ej reversibel
ökning av ångest och stresskänslighet om de hade utsatts för en daglig tillförsel av cannabis vid
den ålder som är råttornas motsvarighet till människans tonår. Mekanismen för att ta emot
signaler mellan nervcellerna via serotonin försämras och känsligheten för stress ökar. För
fullvuxna råttor som utsattes för cannabis märktes ingen förändring.[73]
En fransk undersökning av både hög- och lågintensiva cannabiskonsumenter funna i ett
slumpmässigt urval av universitetsstudenter fann dock ingen signifikant koppling mellan
konsumtion av cannabis och ångest i det dagliga livet. Man kunde inte finna några bevis för att
cannabis skulle kunna skapa eller bota ångest.[74] Däremot upptäcktes det att ett betydande antal
av de undersökta studiedeltagarna verkade uppleva agorafobi (torgskräck) i samband med
cannabis, men det troddes inte bero direkt på cannabis utan på förväntad ångest efter tidigare
panikupplevelser i sådan miljö.
Spanska forskare vid Universidad Complutense har i djurförsök visat att det endocannabinoida
systemet är viktigt för humör- och sinnestillstånd. Enligt denna studie så kan det i framtiden bli
aktuellt att behandla vanliga mentala problem som ångest genom att med cannabinoider påverka
det endocannabinoida systemet. I studien har det visat sig att en mindre mängd cannabinoider
har en ångestdämpande effekt samt att överdosering kan ha en störande effekt i detta system.
Det endocannabinoda systemet är enormt vitkigt för vår mentala hälsa vilket också har visats i
forskning med knockoutmöss som genom avel fötts utan cb-receptorer. Det är i receptorerna
(CB-1 & 2) som cannabinoider fäster och påverkar oss. Dess receptorer finns i hela kroppen men
i stor utsträckning i hjärnan och erogena zoner.[k älla behövs]
Överdos av THC
Enligt ett LD50-mått, en vedertagen metod för att mäta "giftighet" där man mäter vilken dos som
krävs för att 50 % av en grupp försöksdjur ska avlida av akut förgiftning, publicerad i Merck-
Indexet, är den dödliga dosen för THC 42 mg/kg kroppsvikt. Vid muntligt intag är LD50-värdet för
han- respektive honråttor 1270 mg/kg respektive 730 mg/kg. Grovt räknat motsvarar detta för en
genomsnittlig människa ungefär ett halvt kilo cannabis med en THC-halt på 15 %.[75]. Därför är
det i princip omöjligt att dö av, eller ens få i sig en överdos av THC. Vad man vet har ingen
människa dött efter bruk av endast cannabis.
Cannabis och bilkörning
En undersökning i samarbete mellan flera franska sjukhus, publicerad 2003, jämförde
förekomsten av droger hos olycksförare med förekomsten hos en kontrollgrupp som inte råkat ut
för olyckor. Risken för en dödsolycka är nästan dubbelt så stor för en förare som rökt cannabis än
för den som är helt drogfri; jämförelsevis är den åtta och en halv gånger större om föraren är
alkoholpåverkad. Om föraren var påverkad av både alkohol och cannabis ökade risken 15 gånger
enligt undersökningen.[76]
Cannabis och fosterskador
Man har i olika studier observerat att olika koncentrationssvårigheter, hyperaktivitet och andra
inlärningssvårigheter är vanligare hos barn vars mödrar rökte cannabis under graviditeten. Nyare
forskning[77] från Karolinska Institutet under Tibor Harkany har gjort observationer viktiga för
förståelsen av fosterskador hos barn till cannabisrökande mödrar: för att hjärnans nervceller ska
kunna utvecklas och växa ihop med varandra på ett korrekt sätt måste de guidas av kemiska
signaler som skickas ut från omgivande nervceller. Forskarna har nu upptäckt att endogena, dvs
kroppsegna, cannabinoider spelar en oväntat viktig roll då nervcellerna i hjärnbarken slutligen
kopplas ihop med varandra. Endogena cannabinoider utövar sin aktivitet genom att binda till
samma receptor på hjärnans nervceller som cannabissubstansen THC binder till. En del av
förklaringen kan enligt forskarna ligga i att THC leder nervcellerna vilse hos det växande fostret så
att de inte kopplas ihop som de ska. Cannabis gör samma sak som de kroppsegna ämnena men
vid fel tid och på fel plats. [78]
Cannabis som medicin
En tinktur bestående av sprit och extrakt från indisk hampa (1906).
Cannabis har använts som medicin i många tusen år. Bland hinduiska ayurvedaläkemästare och i
islamisk tibbi lär man patienter att inta cannabis oralt mot smärtsamma sjukdomar som malaria
och andra åkommor som reumatism. Cannabis har använts som ett afrodisiakum i så skilda
tillämpningar som för nygifta och till märrar innan de skulle betäckas.
Den västerländska läkekonsten fick upp ögonen för cannabis i mitten av 1800-talet och användes
som allmän mirakelmedicin mot en rad åkommor och fanns som ingrediens i många tinkturer som
påstods vara välgörande. När moderna läkemedel kom, som bland annat aspirin började de
legitima användningsområdena krympa. I 1912 års upplaga av Nordisk Familjebok beskrivs
cannabis som övergiven av den "moderna läkekonsten".
På senare tid har de medicinska användningsområdena av cannabis på nytt blivit
uppmärksammade. Ofta rör det sig då om renad cannabis eller syntetiskt framställt THC
(dronabinol) som får kontrollerat innehåll. Men det förekommer även i form av marijuana med
kontrollerad halt THC. I en del länder tillåts medicinsk användning. Enligt den amerikanska
organisationen The Marijuana Policy Project är cannabis ett utmärkt läkemedel för bland annat
cancer- och AIDS-patienter, som ofta lider av depression, och mot illamående och efterföljande
viktnedgång som ett resultat av kemoterapi och andra aggressiva behandlingsformer.[79] Det
hävdas att cannabis gör dessa behandlingar mer uthärdliga. Den dämpande effekten mot
illamående hjälper också mot åksjuka, för personer med hyperhidros och även mot bakfylla.
USA:s läkemedelsverk US Food and Drug Administration anser däremot att cannabis helt saknar
medicinskt värde.
För att få registreras och säljas som läkemedel måste ett preparat vara bevisat verksam mot den
sjukdom som skall behandlas, inte skada mer än hjälpa, distribution och tillverkning måste ske
under noggrann kontroll och kraftigt verkande substanser får i Sverige bara skrivas ut av läkare
med så kallad förskrivningsrätt.[80]. Dessutom jämförs medlet med andra preparat. I Sverige
anses cannabis för närvarande inte uppfylla kraven för någon sjukdom. Hur oraffinerade växtdelar
med naturligt varierade sammansättning skall tas upp på sådan lista är dock oklart. Flera länder
har cannabinoider upptagna i listan över läkemedel med särskild förskrivningsprövning. Tyskland
har godkänt cannabisextrakt som en del i behandlingen av en svårt MS-sjuk kvinna i München.[81]
Användningsområden Verkningsspektrum Effekter
Lätt eufori
Avslappning
Ökad kreativitet
Svindel / yrsel
Tachykardi (rusets första 20 min)
Bradykardi
Torra slemhinnor
Törst
Lätt utvidgade pupiller, röda ögon
Ökad aptit
Erotiserande och afrodisierande
Litteratur
Böcker
Haschboken 1995 , Barbro Holmberg, ISBN 91-88564-19-3.
Cannabis : A History, Martin Booth, ISBN 0-312-42494-9.
Hemp & The Marijuana Conspiracy: The Emperor Wears No Clothes, The Authoritative
Historical Record of the Cannabis Plant, Marijuana Prohibition & How Hemp Can Still
Save the World, Jack Herer, ISBN 1-878125-00-1.
Marijuana Myths Marijuana Facts: A Review Of The Scientific Evidence, Lynn Etta Zimmer,
Lynn Zimmer, John P. Morgan, ISBN 0-9641568-4-9.
The Science of Marijuana, Leslie L. Iversen, ISBN 0-19-515110-0.
Harry J. Anslinger, W.F. Tompkins: The Traffic in Narcotics, 1953
Understanding Marijuana: A New Look At The Scientific Evidence, Mitch Earleywine, ISBN
0-19-518295-2.
Why Marijuana Should Be Legal, Ed Rosenthal, Steve Kubby, S. Newhart, ISBN 1-56025-
481-5.
The Cannabis Grow Bible: The Definitive Guide to Growing Marijuana for Recreational and
Medical Use, Greg Green, ISBN 1-931160-17-1.
Cannabis and Cannabinoids: Pharmacology, Toxicology, and Therapeutic Potential,
Franjo Grotenhermen (Editor), Ethan Russo (Editor), ISBN 0-7890-1508-0.
The Emperor Wears No Clothes, Jack Herer, ISBN 0-932551-11-4
Forskningsrapporter
Se även
Källor
1. ^ Random House Unabridged dictionary: marijuana, n. 1. hemp. 2. the dried leaves and
female flowers of the hemp plant, used in cigarette form as a narcotic or hallucinogen. Also,
marihuana. [1890-95, American < MexSp marihuana, mariguana]
2. ^ The Oxford English Dictionary: Any of various preparations of different parts of the hempplant
which are smoked, chewed, sniffed or drunk for their intoxicating or hallucinogenic
properties and were formerly used medicinally; bhang (marijuana), ganja, and charas
(hashish) are different forms of these preparations." It is also notes that "cannabis" was
elliptical reference (i.e. slang) for Cannabis sativa.
3. ^ http://www.idmu.co.uk/can.htm
4. ^ United Nations Office on Drugs and Crime. 2006. Cannabis: Why we should care. World
Drug Report, vol. 1. ISBN 92-1-148214-3 Retrieved on 10 Nov 2006
5. ^ Hampanätet - Användningsområden
6. ^ [a b] Thomas Lundqvist: Cannabis psykiska och beroendeskapande effekter, 2003
7. ^ [a b] Word Drug report, 2006, kapitel 2.3
8. ^ RIVM, Holland, 2006 sid 37
9. ^ MSNBC: Marijuana sold in U.S. stronger than ever, 2007
10. ^ [a b] Herer: The Emperor Wears No Clothes, chapter 1
11. ^ [a b c d e f] Courtwright, David T.: Drogernas Historia, Historiska Media, 2005. ISBN 91-
85057-93-2. sid. 57-65
12. ^ Nordisk Familjebok 1912
13. ^ [a b] Hampanätet Historia
14. ^ De kallar oss mods, Svenska Filminstitutets filmdatabas, 1968-02-13}
15. ^ Prop. 1972:67
16. ^ [a b] Oberoende 1-2/98 (pdf)
17. ^ Tham, Henrik (red.): Forskare om narkotikapolitiken. Kriminologiska institutionen,
Stockholms universitet (pdf)
18. ^ [a b c d] CAN - Drogutvecklingen i Sverige 2008
19. ^ Eva Brännmark Detective Superintendent Law Enforcement – the Swedish Model, 2007
20. ^ Lena Schröder: Ungdomsarbetslösheten i ett internationellt perspektiv, 2000 sid 51, 60
21. ^ The Swedish Drug Control System
22. ^ CAN Narkotikaprisutveckling i Sverige 1988-2007
23. ^ [a b c] Rikskriminalpolisen
24. ^ Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk: Årlig rapport:
situationen på narkotikaområdet i Europa, Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella
publikationer, Luxemburg 2008, sid. 38. ISBN 978-92-9168-324-6.
25. ^ James Mills, Cannabis, colonialism and labour in South Africa, 1870-1923.
26. ^ W.W. WILLOUGHBY: OPIUM AS AN INTERNATIONAL PROBLEM, BALTIMORE, THE
JOHNS HOPKINS PRESS, 1925
27. ^ Genevekonferensen
28. ^ STATEMENT OF DR. WILLIAM C. WOODWARD
29. ^ Anslinger H,Tompkins W:THE TRAFFIC IN NARCOTICS
30. ^ Richard J. Bonnie* & Charles H. Whitebread, II:THE FORBIDDEN FRUIT AND THE TREE
OF KNOWLEDGE: AN INQUIRY INTO THE LEGAL HISTORY OF AMERICAN MARIJUANA
PROHIBITION, 1970 kapitel IV
31. ^ ROOSEVELT ASKS NARCOTIC WAR AID, 1935
32. ^
Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga
Wikipedia, Cannabis (drug)
33. ^ The Marihuana Tax Act
34. ^ The Marihuana Tax Act, rapportexempel
35. ^ Statement of Harry J. Anslinger
36. ^ [a b c] UNODC: Sweden’s successful drug policy, 2007
37. ^ Peter Cohen: Looking at the UN, smelling a rat: A comment on ‘Sweden’s succesful drug
policy: a review of the evidence’ UNODC september 2006
38. ^ SVD:Tio gånger mer cannabis i Sverige 2007-07-12
39. ^ Allt fler drogpåverkade bilförare stoppas NWT, 2009-01-07
40. ^ ELDD : Country profiles, Netherlands
41. ^ [a b] Melamede: Harm reduction-the cannabis paradox
42. ^ van de Wijngaart: The Dutch Approach: Normalization of Drug Problems The Journal of
Drug Issues. 1990; 20(4): pp. 667-678
43. ^ Office of National Drug Control Policy Executive Office of the President: CURRENT STATE
OF DRUG POLICY: SUCCESSES AND CHALLENGES, March 2008
44. ^ Tonåringar i USA
45. ^ DEA: What America need to know about Marijuana
46. ^ [a b c] WHO - Facts & Figures: Cannabis Mars 2007
47. ^ HV, Brignell C, Fletcher S, Middleton P, Henry J. Cognitive and subjective dose-response
effects...
48. ^ RIVM Report 267002002/2006, 2006
49. ^ CAN.se - Cannabis Mars 2007
50. ^ Cannabis and mental health: More evidence establishes clear link between use of cannabis
and psychiatric illness.” Joseph M. Rey, Christopher C. Tennant, British Medical Journal
2002; Vol 325:1183-84
51. ^ Anders Elverfors: Abtsinenssymtom vid narkotikamissbruk - handläggning
52. ^ FASS Psykos-översikt
53. ^ [a b] Henquet, Krabbendam, Spauwen, Kaplan, Lieb, Wittchen, van Os: Prospective cohort
study of cannabis use, predisposition for psychosis, and psychotic symptoms in young
people
54. ^ Substance-Induced Psychotic Disorder
55. ^ Cannabis use and risk of psychosis in later life
56. ^ Dr Louise Arseneault med flera, The British Journal of Psychiatry: Causal association
between cannabis and psychosis: examination of the evidence (2004)
57. ^ Statens Folkhälsoinstitut: Ny rapport visar tydligt skaderiskerna med cannabis. Kapitel 15.
2004-09-13
58. ^ Fergusson, Boden, Horwood: Cannabis use and other illicit drug use: testing the cannabis
gateway hypothesis (abstract)
59. ^ Louisa Degenhardt et al Who are the new amphetamine users? A 10-year prospective
study of young Australians, 2007
60. ^ ABC News Australia: Cannabis linked to use of amphetamines, 2007-07-18
61. ^ Ellgren: Haschrökning bland unga ökar biologisk risk för tyngre drogmissbruk(2007)
62. ^ Marijuana and Medicine - Amerikanska Institute of Medicine's vetenskapliga bedömning av
marijuanans medicinska aspekter. Executive summary som PDF
63. ^ Using Marijuana May Not Raise the Risk of Using Harder Drugs Research brief, RAND
Corporation, hämtad 2007-10-30
64. ^ Holmberg, Barbro: Haschboken sid. 23, Folkhälsoinstitutet, 1994. ISBN 91-88564-19-3.
65. ^ [a b] Barnwell, Earleywine, Wilcox: Cannabis, motivation, and life satisfaction in an internet
sample
66. ^ [a b] Jan Ramström: Skador av hasch och marijuana,kontinuerligt int2003 sid 49
67. ^ World Drog Report 2006
68. ^ APA Diagnostic Classification
69. ^ Online Psychological Services: Cannabis Dependence
70. ^ [a b] Looby, Earleywine: Negative consequences associated with dependence in daily
cannabis users
71. ^ [a b] UK House of Lords Report on Cannabis Kapitel fyra
72. ^ Hayatbakhsh, Najman, Jamrozik, Mamun, Alati, Bor: Cannabis and anxiety and depression
in young adults: a large prospective study (abstract)
73. ^ McGill University Health Center: Cannabis and adolescence: A dangerous cocktail, Dec 17
2009
74. ^ Tournier, Sorbara, Gindre, Swendsen, Verdoux: Cannabis use and anxiety in daily life: a
naturalistic investigation in a non-clinical population (abstract).
75. ^ Erowid.org - Cannabis chemistry
76. ^ Bilolyckor i Frankrike
77. ^ Tibor Harkany. Sydsvenskan 2007-05-24
78. ^ Tibor Harkany mfl: Hardwiring the Brain: Endocannabinoids Shape Neuronal Connectivity,
2007
79. ^ The Marijuana Policy Project
80. ^ Läkemedelsverket
81. ^ Deutche Welle - Germany Allows Patient Legal Use of Cannabis 21/8-07
Externa länkar
Wikiquote har citat av eller om Cannabis

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar